PROJEKT PÄRLUGGLA
Bild, pärluggla: Daniel Brehmer
OM PROJEKTET
Inom HOF bedrivs ett projekt vars syfte är att ge pärlugglor ökade möjligheter att häcka i våra skogar. Pärlugglan häckar i hål, ofta gamla hackspettsbon. Tillgången på sådana naturliga bohålor minskar i takt med det ökande och intensifierade skogsbruket där träd inte tillåts växa till rätt storlek för att sådana hål ska kunna byggas. Det skapar helt enkelt bostadsbrist för pärlugglorna.
Detta vill projektet kompensera genom att skapa konstgjorde bohålor, sätta upp holkar helt enkelt. Inom projektet har vi cirka 200 holkar uppsatta i norra delen av Köpings kommun och i Skinnskattebergs kommun, fördelade på cirka 10 rundor. Omkring 20 personer är engagerade i projektet.
Varje höst städas holkarna och renoveras eller byts ut vid behov så de är redo inför vinterns parbildning. Varje vår kontrolleras holkarna. Vid upptäckt häckning ringmärks ungar och eventuellt honan.
2022 erhöll projektet 10 000 kr från Stiftelsen Alvins fond. För dessa pengar investerades en ny rejäl skruvdragare, en ny vikstege, en inspektionskamera, spån och diverse verktyg. Tack Alvins fond!!!
Kontaktperson för projektet: Daniel Brehmer.
Låter projektet intressant att delta i, eller är du nyfiken på pärlugglor eller projektet i sig, tveka inte att kontakta Daniel på:
Forum | Projekt Pärluggla
Det finns även ett Forum för projektet, klicka här...
Reportage | Projekt Pärluggla
Här nedan kan du läsa Reportage kopplat till Projekt Pärluggla
Holkstädning | Pärluggleholkar
2024-04-20
Den årliga städningen av pärluggleholkarna längs Tretjärnsvägen, Brattforsvägen och Ryssvägen, med totalt 35 holkar, gick i år av stapeln en mulen men vindstilla nionde november. Inga tecken på pärlugglehäckningar kunde ses, men väl annan aktivitet i holkarna. Ett maffigt fyrvånings getingbo i en holk, ett aktivt getingbo i en annan, ett bålgetingbo i en och i några holkar spår av uggleaktivitet. I några holkar fanns döda sorkar, spybollar och i två holkar låg en hel större hackspett! Vi har tidigare haft en hel större hackspett i en holk och fjädrar av samma art i flertalet holkar. Kan större hackspett ha blivit någons favoritföda? Vems i så fall? Frågan har skickats till ”expert” för utredning och vi väntar med spänning på tänkbara svar på ”mysteriet”. Utöver städning av holkar, och uppsättning av en ny holk som vi också hann med, intogs lunch i form av grillning. Alltid lika härligt att grilla i skogen! Vi konstaterade i skymningen med tillfredställelse att vi i år hann med att städa alla holkar på en och samma dag. Varsågod att f lytta in!
Daniel, Mikke och Ewa
Utökning av projektet | Blixbovägen
2024-10-19
HOFs pärluggleprojekt har fått en ny runda! Den 19 oktober sattes sex holkar upp längs Blixbovägen där de nya ”holkvärdarna” Markus och Johanna var med och dirigerade arbetet. Holkuppsättningsteamet bestod av Daniel, Maria, Mikke och Ewa och arbetet utfördes i härligt höstväder med en mysig grillpaus till lunch. En riktigt härlig skogsdag med nya och gamla vänner med gemensamt intresse för djur och natur! Längs Blixbovägen har under åren pärluggla hörts regelbundet och på flera ställen så vi hoppas nu på att någon, gärna några, ska hitta och flytta in i holkarna. Tyvärr har pärlugglan minskat betydligt i HOFs upptagningsområde och de få som finns kvar har svårt att hitta boplatser utifrån att få träd med lagom stora håligheter (främst spillkråkebon) finns kvar. HOFs projekt syftar främst till att skapa nya boplatser för pärlugglan. Vi är mycket glada för vårt nya tillskott till pärluggleprojektet och hälsar de nya holkvärdarna Markus och Johanna varmt välkomna till projektet!
Text & Bild:
Daniel Brehmer
Holkstädrunda del 2 | Pärluggleholkar
2023-11-25
Klockan 08.00, i sol och några minusgrader, gav vi oss iväg för att avsluta holkstädningen för i år. Det återstod tio holkar, av vår runda, att gå igenom. Förutom själva städningen, med kontroll av eventuell häckning, ser vi över skicket av holkarna. Den här gången kunde vi konstatera att några holkar behöver mer utrymme mellan stam och holk för att undvika fuktighet på insidan av holken. Det problemet kommer lösas med att mindre träbitar monteras på baksidan av holken. Det blir en uppgift för nästa säsong. Idag hade vi gott om tid, vilket möjliggjorde flytt av två holkar. I det ena fallet satt holken, på en ensam tall, i ett kalhygge. Den är numera placerad bland fler träd i ett skogsparti. I det andra har holken suttit alldeles för nära ett större stenblock vilket avsevärt försvårat för vår stege att stå stadigt.
Fanns det då några tecken på aktivitet i holkarna? Svar ja, men inte av ugglor. Som vanligt, höll jag på att säga, har talgoxar begagnat sig av flera holkar för bobygge. Vi hittade tjocka lager av bomaterial bestående av mossa, fjädrar, dun och grova däggdjurshår. I en bobal låg ett litet, vitt med röda fläckar, ägg kvar, av samma typ vi funnit tidigare år. I några andra kunde vi konstatera spår av getingbo. Det fanns också fördjupningar i själva spånet i vissa holkar, som om någon legat där, men det fanns inte något annat material som kunde avgöra vem eller vilka. Efter några timmars arbete var det dags för grillning. Det är verkligen en ynnest att få sitta i en susande skog och äta nygrillad korv och burgare. Till det varmt kaffe och en väl inövad kör av olika fågelstämmor. De som sjöng för oss eller åtminstone lät, var bl a talltita, tofsmes, svartmes, domherre och större hackspett.
En fin arbetsdag med tid för reflektion men även glada skratt.
Ewa Thelén
Holkstädrunda del 1 | Pärluggleholkar
2023-11-12
Sedan flera år driver HOF ett pärluggleprojekt, genom att i bra ugglemarker sätta upp holkar till ugglorna. Många av pärlugglornas naturliga biotoper med bra jaktmarker och lämpliga träd att häcka i försvinner i rask takt pga dagens skogsbruk, där man kalhugger stora arealer. Några av medlemmarna i HOF har inom pärluggleprojektet egna pärlugglerundor, där man har satt upp holkar på lämpliga platser längs en given ugglerunda. Den 12/11 var det dags för höst och vinterstädning av ca 30 st holkar. Vi var 3st entusiaster, som tidig denna söndagsmorgon åker iväg i en fullpackad bil med en stege, verktyg, spån och en grill i riktning mot området kring Krampensjöarna.
Städningen går till på följande sätt. Ut med den ihopfällbara stegen, veckla ut den utan att klämma f ingrarna blodiga. Ta fram en påse med spån, en liten plastspade och en tång. Sedan får någon lycklig bära på stegen över stock och sten, genom buskar och våtmarker. Väl framme vid holken, så börjar det spännande momentet, att klättra upp för stegen och med hjälp av en tång öppna holken. Man vet aldrig vad som väntar en när holken öppnas. Det man hoppas på nu när säsongen är över, är spår efter en lyckad pärlugglehäckning. Det brukar synas i form av en mörk fast kaka, som är rester av mat och spillning. Det kan även finnas s k spybollar med väldigt intressant innehåll som ben från gnagare. Det som oftast finns i holkarna är rester av getingbon och ett tjocklager av grön mossa, som vanligtvis är spår efter en talgoxe eller möjligtvis en blåmes. Man rensar bort eventuell mossa och känner på det underliggande spånet om det är fuktigt, för då kanske holken behöver bytas ut. När allt är utrensat, så lägger man dit nytt torrt spån i holken och stänger till den. Efter varje holkrensning noteras det hur det såg ut i holken och vad man eventuellt har hittat i den. Denna rutin upprepas för varje holk som finns längs med ugglerundan.
Denna söndagsmorgon var de första holkarna ganska tomma, några spår av getingbo och lite mossa blandat med djurhår. Men vid holk nr: 7 kommer dagens första stora överraskning. När holken öppnas ligger det 2 st ljus blågröna ägg, stora som vanliga hönsägg. Vi står där och spekulerar över vilken fågel som kan ha lagt dessa ägg. Till slut gissar vi på att det är en knipa som har varit i farten, men häckningen har misslyckats tyvärr. I flera av holkarna har det inte varit någon aktivitet alls, då får man bara stänga igen och åka till nästa holk. Vid holk nr: 13 ligger det ett väldigt fint runt bo byggt mestadels av djurhår med lite inslag av mossa. I mitten är det en rund fin fördjupning, där det ligger en liten gulaktig fjäder. Detta tolkar vi som om det skulle kunna vara en talgoxe eller möjligen en blåmes som byggt boet. Efter den holken börjar det låta oroväckande i våra magar, det är tydliga tecken på att det är dags för en grillning mitt ute i skogen. Det är en härlig stund, fram med stolar och sittunderlag. För här ska det bli grillad vitlökskorv och hamburgare med bostongurka, senap och ketchup. Där sitter vi och tycker att livet är ganska härligt. Medan vi sitter där dyker ett par svartmesar upp och kvittrar lite grann, sedan flyger de vidare.
När knorrandet i magarna har lagt sig och vi har packat ihop stolar och grill, åker vi vidare mot nästa holk. På vägen stannar vi till på ett ställe och försöker med en järppipa locka fram en järpe, men försöket misslyckas.
De kvarvarande holkarna bjuder på lite annorlunda upptäckter. En holk har ett väldigt tjock lager av grön mossa. I den mossan när vi undersöker den hittar vi 5 st väldigt små vita ägg med rödaktiga små f läckar. Så brukar talgoxens ägg se ut. Tyvärr så innebär det att det har varit en misslyckad häckning. Det skulle kunna vara så att detta är talgoxens andra eller till och med tredje häckning för säsongen, om den har varit gynnsam sommar, då kanske det sista häckningsförsöket inte har haft tillräckligt med t id att utvecklas till en lyckad häckning. Holken därefter är den numera s k hackspettsholken. Förra året när vi vid samma tid öppnade holken låg det en död större hackspett i den. Vi undrade då vad det kunde vara som hade släpat in den fågeln i holken. Det finns ugglor som skapar ett lite skafferi av olika byten, som den har som buffert. Sparvugglan är en sådan uggla. Den är väldigt liten men klarar av stora byten för sin storlek. Vi lät hackspetten ligga kvar, så när vi öppnade den i år så låg det...ja, vad då? I holken låg resterna av hackspetten i form av en massa svartavita fjädrar blandat med några rödaktiga fjärdrar. Här hade någon kalasat på en hackspett. Tidigare under dagen hade vi faktisk sett spår av några fjädrar från större hackspett i andra holkar. I nästa holk hittade vi 3 st döda fågelungar av blåmes och 2 st ägg. Det är aldrig roligt att hitta döda små fågelungar. Man kan bara spekulera i vad som kan ha gått fel. I den sista holken för dagen hittar vi ett väldigt tjock lager av alldeles vitt dun. Inga rester av ägg eller något annat. Vi står där och vet inte vilken fågel som använt holken. Några dagar senare hittade jag några bilder på nätet som liknade vårt fynd och det var tydligen ett knipbo. Det kanske har varit knipa i den holken också. Vi hittade ägg från knipa i en tidigare holk under dagen. När den holken var städad, rensad och stängd hade vi lyckats kontrollera 20 st olika platser. Dagsljuset började ta slut så vi styrde hemåt efter en givande holkrunda. Nu återstår det bara 10 st holkar att städa. Det får bli en annan helg.
Mikke Brännström
Holkstädning | Pärluggleholkar
2023-01-06
Daniel, Mikke och Ewa, startade dagen 06.00 i hopp om att få höra några ugglor innan städandet av holkar började.
Tyvärr var det tyst i skogen, men när det börjad ljusna lite stod vi redo vid första holken med stege, spån och städverktyg.
Efter en hel del snöande dagen innan så var det lite pulsigt i skogen och vägen var snötäckt med blankis under. Inte optimalt, men funkade att ta sig fram. Inga tecken på pärlugglehäckningar kunde konstateras, men några intressanta holkfynd gjordes.
I en holk fanns en liten gnagare, gissningsvis en näbbmus, tillsammans med fjädrar från en större hackspett. Nån hade kalasat där!
En annan holk bjöd på en spyboll och någon på några ägg, förmodligen från talgoxe.
Dagens mest uppseendeväckande fynd var en hel större hackspett som någon släpat in i en holk. Det har jag aldrig sett tidigare!
Utöver städande så passade vi på att grilla lite. Mysigt, mumsigt med vintergrillning i skogen. Den nyfallna snön gjorde också att olika spår syntes väl. En ensam varg hade strövat längs vägen på ett ställe och ett fräsigt spår av en tjäder som hade gått längs vägen och sen flaxat upp och lämnat ett vingavtryck i snön där spåren tog slut. Som snöängelvingar! Under de få ljusa timmar som vintern erbjuder så hann vi åtminstone med alla holkar på de vägar som inte plogas. Resten tar vi en annan dag.
Daniel Brehmer
Holkstädning del 2 | Pärluggleholkar
2022-01-23
I söndags, 23/1, var det dags att slutföra den städning av pärluggleholkar som påbörjades i november förra året. Det fanns nämligen några stycken kvar som vi inte hann med vid det tillfället. Tyvärr var tiden lite för knapp så två holkar, längs Brattforsvägen, får vänta på sin tur till senare i år. De sex holkar, som återstod utmed Ryssvägen, blev dock städade som planerat samt att vi satte upp en holk på en helt ny plats. Sammantaget hänger det i nuläget elva holkar längs denna väg. Hur såg det då ut på insidan av holkarna vid öppnandet? Två holkar kunde vi snabbt konstatera var helt orörda. Spånet var torrt och det fanns inga tecken på fågelverksamhet. I tre av holkarna har nog vår vän talgoxen varit framme. I respektive holk, ovanpå spånet, låg ett tjockt lager med mossa. Invävt i denna fanns ett fint växtmaterial samt gråa, grova hårstrån. En bobal hade också inslag av små, svarta fjädrar men även något som påminde om fårull. Det gick tydligt att se bogropar i mossan. Här har nog både ägg och ungar haft det varmt och skönt.
I en holk var hela spånlagret fruset, ända ner till botten. Det såg ut som om det frusit i omgångar för färgen växlade mellan ljust och mörkt. Mikke fick hacka loss det. I samband med det frigjordes ett material, runt som en boll. Vi petade isär "bollen", som visade sig innehålla bl a havre och solrosfrön. Del av en talgboll eller föda som lagrats i holken och successivt blandats med spånet? Vi kliade oss i huvudet men blev inte så mycket klokare.
Det var som alltid härligt att få tillbringa några timmar i skogen med fåglar och fint sällskap. Nästan vindstilla och någon plusgrad bidrog också till att vi for hem nöjda med vårt uppdrag. Vilka vi var? Jo, Daniel Brehmer, Maria Barkell, Mikke Brännström samt undertecknad. Vid pennan Ewa Thelén
Holkstädning del 1 | Pärluggleholkar
2021-11-20
Då var det dags för årets städning av pärluggleholkar som ägde rum lördagen 20 november. Vi, Daniel Brehmer, Maria Barkell, Mikke Brännström samt Ewa Thelén, gav oss iväg i ottan innan det hade hunnit ljusna ordentligt för att hinna med dagens uppgift. Varje år, efter säsongens slut, öppnar vi holkarna för att se om det finns tecken på häckning. I samband med denna kontroll städar vi också ur holkarna och tar bort främmande material. Tyvärr var resultatet nedslående. Inte i någon holk kunde vi med bestämdhet se spår av häckningsaktivitet från pärlugglor.
Det fanns dock lämningar från andra fåglar. I tre holkar fanns det övergivna talgoxeägg. Totalt sett 17 ägg samt i en fjärde holk hittade vi tre döda talgoxeungar. De var relativt stora, men inte flygfärdiga. I ytterligare en annan holk dök en svartvit fjäder upp som förmodligen smyckat stjärten på en större hackspett. Andra hyresgäster lämnar också spår i holkarna, getingbon i några holkar och bålgetingbo i en holk. Åtta holkar hanns inte med denna dag utan de får kontrolleras vid ett senare tillfälle. Vår runda består av totalt 32 holkar samt att det i år tillkommit 3 holkar som vi valt att benämna "skafferiholkar". I samband med byte till nya holkar lät vi de gamla sitta kvar som ett slags förrådsutrymme. T ex sparvuggla lägger gärna upp förråd av mat i holkar. Efter många timmar kom vi hem nöjda med vårt uppdrag. Härligt att få tillbringa en solig och vindstilla dag i skogen med bland annat mindre korsnäbb, domherre, samt trädkrypare.
Vid pennan Ewa Thelén
Holkkoll | Pärluggleholkar
2021-04-17
Lördag den 17 april kontrollerades projektets holkar längs Ryssvägen, Brattforsvägen och Tretjärnsvägen av Daniel, Maria, Mikke och Ewa. Totalt kontrollerades 30 holkar under en strålande dag med sol, vårvärme, grillning, sjungande fåglar, kuttrande orrar, tjädrar och även en järpe! Tyvärr kunde vi konstatera att inte en enda holk var bebodd ännu. En sorglig trend som stått sig i flera år. En ny kontrollrunda kommer att genomföras senare under säsongen i hopp om att någon uggla hittat till någon holk.
Inventering del 2 | Pärluggleholkar
2020-12-31
På nyårsaftons morgon vid 08.30-tiden samlades en tapper skara på fyra personer för att åka ut i skogen. Gruppen bestod av Daniel Brehmer, Maria Barkell, Mikke Brännström och Ewa Thelén. Målet var att slutföra den inventering som påbörjades 5 december 2020. Vår runda består av totalt 30 pärluggleholkar. I början av månaden kontrollerades 21 holkar, så det återstod alltså tio stycken denna dag. Differensen beror på att kontrollen av en holk startades upp under första besöket men avslutades på nyårsafton.
Vädret var milt med några plusgrader och vinden nästan obefintlig. Det verkade vara goda förutsättningar för holkstädning men att det regnat mycket under hela månaden märktes av. Dikena var överfulla med vatten och även inne i skogen var marken vattensjuk. Jag var inte den enda med blöta strumpor vid hemkomsten.
Vi bytte ut eller kompletterade sammanlagt fyra holkar. Tre holkar var av en äldre modell där regn hade trängt in och gjort att spånet i botten var fuktigt. En fjärde holk togs ner vid förra årets inventering och ny sattes upp nu.
Tre holkar föreföll orörda och visade inga spår på någon aktivitet alls.
I fem av holkarna fann vi lager av mossa och fint växtmaterial placerat ovanpå spånlagret. I flera av bolagren fanns också inslag av små fjädrar och dun. I en av holkarna hittade vi även en liten spyboll. Då vi dissekerade den bestod innehållet av små, små dunliknande fjädrar. Vi kunde inte se några ben. Kan en sparvuggla varit på besök? En holk blev aldrig inventerad förra året då det pågick jakt i området. Nu gavs tillfälle vilket vi alla tyckte var lyckat. Mossa, lav och växtmaterial hade fyllts på under några (flera?) år för tjockleken på bobalen var imponerande. I denna fann vi cirka fem cm långa fjädrar i olika färger: svarta, grå och gråblå.
Självklart såg eller hörde vi fåglar också. Korp, talgoxe, nötskrika, svartmes, domherre, talltita, blåmes, nötväcka och orre noterades. Maria, snabb som en kobra, rapporterade in samtliga till artportalens checklista direkt från skogen.
Efter väl förrättat värv var det dags för korvgrillning och som efterrätt serverade Daniel nystekta saffranskrabbelurer. Jättegott!
Daniel Brehmer
Inventering del 1 | Pärluggleholkar
2020-12-05
Den 5 december åkte Jag och Daniel Brehmer ut på den årliga rensningen av pärluggleholkar i skogarna norr om Karmansbo. Innan man åker ut måste man se till så att nya holkar, sågspån, rätt verktyg, stege, pannlampa och handskar är med, så det krävs lite planering.
Redan kl 07.00 på morgonen åkte vi från Köping. Det var en mörkt, disig morgon med risk för regn. Detta hindrade oss inte från att åka ut. Det rör sig om en heldagsutflykt i skogarna. Efter en halvtimme var vi framme och redo att inspektera den första holken. Det vi inte hade räknat med var att det hade kommit snö.
För en som inte har någon lokalkännedom i området, känns det som att varje plats man stannar på ser likadan ut, då är det tur att Daniel vet var alla 32 holkarna är placerade. Ibland undrar man ju hur man valde ut vissa av platserna för holkarna. Ibland sitter de lättillgängligt till, medan andra gånger så krävs det en längre promenad i terrängen. Det kan vara lite knivigt när man ska bära på en stege i våtmark, över stock och sten och bland träd och buskar, det är en riktig utmaning. Men det är så spännande och roligt, man vet aldrig vad som väntar på en när man öppnar holken för att se hur det ser ut i den.
I år hade vi tänkt byta ut all den ståltråd som holkarna är fästa i, med att skruva fast holken i trädet. Ståltråden vill gärna skära in i trädet och det kan ge stora sår, därför bestämde vi oss för att byta ut all ståltråd. Låter enkelt, men det tog bra mycket längre tid än vi trodde. Oftast har holkarna hängt där i trädet i flera år, så träden har med tiden försökt att läka såret med att bilda kåda över ståltråden. Fungerar precis som när våra kroppar läker sår på koppen. Det innebär att det i vissa fall var otroligt svårt att få bort ståltråden från trädet, för all kåda.
En hel del av holkarna som vi rensade hade haft besök av talgoxe. Det kan man se på att det ligger ett ganska tjockt lager av mossa ovanpå sågspånet som ligger i botten. I en av holkarna hittade vi faktiskt 6st små fläckiga ägg, varav ett av dem var trasigt. Det var ägg från en talgoxe. Trots att man blir glad att man hittar något annat än getingbon och annan ohyra i holkarna, så kändes det tråkigt också när man tänker på att äggen inte kläcktes och ungarna aldrig fick chansen att testa sina vingar. I de övriga holkarna fanns det inga spår av ugglor eller något annat för den delen heller. Men vi fick byta ut 5st gamla och dåliga holkar mot nya fräscha holkar fyllda med nytt sågspån. De holkar som var f ina rensade vi bara bort sågspånet och ersatte med nytt. Efter ett par timmars holkrensning blir man lite hungrig och då är det dags för lite grillning, innan man börjar rensningen igen.
Det roliga med att vara ute i skogen är ju att det alltid händer lite oväntade saker. Som när vi åker med bilen och man är tvungen att stanna för en tjädertupp, som absolut inte har tänkt att flytta på sig. Till slut flyger den iväg in i skogen. Vid ett annat tillfälle sitter det en orrtupp i ett träd alldeles intill vägen. Vi tyckte att snön var lite onödig, men den kan också komma med överraskningar, som t ex vargspår som var nattfärska.
Efter att ha varit ute i nästa 7 timmar var vi tvugna att bryta upp för det började skymma. Vi lyckades hinna med 21st holkar, vi var nöjda med vårt dagsverke. Men det innebär att det krävs ytterligare en holkrunda lite längre fram.
En rapport från skogen av Mikke Brännström och Daniel Brehmer.